Amelie Malmberg, 25 år och utbildad miljöplanerade och blivande barnträdgårdslärare, började scouterna som 7-åring. Hennes storebror var med i scoutverksamheten i Karis Gossarna och så kom scouterna till skolan för att visa vad scouting är.
– Vi samlade granbarr och drack det barrte vi gjorde i en kåta bredvid skolan. Första och sista gången jag drack den typiska “scoutdrycken”, säger Amelie.
Amelie har under sina år i Karis Flickorna har flera olika uppdrag: sekreterare, vice kårchef och kårchef. Dessutom har hon deltaait att planera och ordna evenemang för Finlands Svenska Scouter.
”Senare växte drömmen om att bli kårchef, det häftigaste man kunde vara i mina ögon, fram”
– Det finns flera orsaker till att jag varit scout i alla dessa år. Först var de vännerna i den egna patrullen, veckomötena under vilka vi lärde oss nytt och hade roligt. Senare växte drömmen om att bli kårchef, det häftigaste man kunde vara i mina ögon, fram. Som äldre är det gemenskapen bland ledarna som hållit mig kvar. Som scoutledare har jag fått både ansvar och stöd, berättar Amelie.
Också känslan av att göra något viktigt för kåren var en stor orsak för Amelie att fortsätta med scoutingen.
– Det har funnits ett behov för min insats och det har varit fint att det funnits ett behov och uppskattning för mig. Genom scoutingen har jag också fått möjligheten att delta i kurser, resa runt Svenskfinland och träffa nya scoutvänner, säger Amelie.
Det bästa med scouting är enligt Amelie både utmaningarna och att utveckla sig själv.
– Det är så lärorikt att jobba med många olika människor och gemenskapen mellan alla scouter, oberoende ålder. T.ex. under sommarens läger umgicks jag en hel kväll med fem explorerscouter, som är tio år yngre än mig, och hade hur roligt som helst. Följande kväll spelade jag kort med Karisgossar som är fem år äldre än mig.
Scoutingen har också haft fingret med i spelet då Amelie valt sina yrken. Hon har alltid varit intresserad av natur och miljö och att jobba med människor, som finns väldigt närvarande i såväl hennes scouthobby som yrkesval.
– Efter gymnasiet började jag studera miljöplanering vid YH Novia och blev utexaminerad miljöplanerare 2015. Efter att ha jobbat ett år jobb på daghem insåg jag att det var en bransch jag brinner för. Det är också något som är naturligt för mig, som arbetat med barn inom barn sedan jag var 15 år.
Har scouting och ditt blivande yrke några likheter?
– Ja flera: samarbete, delaktighet, ansvarsuppdrag, uppdrag enligt ålder, verksamhet utomhus, inlärning, lära sig av varandra, lära sig genom lek och så vidare…
Scouting har gett Amelie mycket. Kunskaper, vänner och möjligheter att utvecklas.
– Dessutom har scoutingen gett mig erfarenheter jag inte kunde ha fått nån annanstans – vandring i Lappland, paddlingsturer, klättra ner för berg… Listan kan göras lång.
Vem skulle du rekommendera scouting för?
– För alla som har intresse för att umgås med andra människor. Extra plus om man gillar att vistas i naturen eller administrativa styrelseuppdrag. Det räcker om man kan lösgöra sig för en timme i veckan eller för fyra timmar i månaden.
”Scoutingen har gett mig erfarenheter jag inte kunde ha fått nån annanstans”